Ensam och övergiven?

hmm fick en känsla som bara kom över mig. Känner mig så ensam och övergiven. Kommer jag någonsin träffa en ny kille? känner mig så otroligt tom. Det är nått som fattas. Är det du som fattas? Nä det kan det väl inte vara. Så mycket tankar som virrar omkring. Har vi nått kvar? Vill träffa någon underbar kille som bara har ögon för mig. Som älskar mig för den jag är samt mina barn. När jag har lagt barnen så blir det så himla tomt här hemma. Vilket jag verkligen inte gillar. Men har så mycket annat i mitt liv som behövs ordnas upp innan jag börjar tänka på annat, eller kan jag har både och? Vill ha någon som kan hålla om mig och man får den där känslan av att allt är bra, allt kommer ordna sig. Få fjärilar i magen när man ser personen man så länge har spanat in. Känna det där löjliga och nyförälskande känslan som bara kommer när man ser personen. Många bollar som snurrar i huvudet nu. Men får väl ta dagen som den kommer antar jag.