Hej hej, ska berätta lite om mig och mitt liv.

Jag har alltid varit en väldigt sprallig och otroligt glad tjej. Träffade Jimmy (barnen pappa) när jag var 16 år. Hade precis flyttat ut till fosterfamilj på grund av bråk,missbruk och brist på respekt till min mor. Stod ute och och mockade hos hästarna när jag såg han komma in, blev så svag i hela kroppen. Minns det som om de igår, den känslan, den underbara känslan du fick mig och känna bara av att stiga in i rummet. Vi blev ett par strax efter det och jag flyttade in till alingsås igen efter ungefär ett år. Fick lägenhet på ett ungdomsboende och mitt nya liv skulle starta. Hade allt jag kunde önska mig, men de gled mig ur näven. Det var för bra för att vara sant. Flyttade hem till mamma efter att grannen misshandlade mig å gjorde hemfridsbrott, "personalen" på boendet kunde bara erbjuda den lägenheten så de va take it or leave it. Tur var att jag efter ett tag kunde byta med 2 andra som bodde där. Jimmy gjorde slut och skolan gick åt helvete. Efter många om och men så kom jag upp på fötterna igen och var mitt gamla jag igen. Träffade vänner och hade kul. Sen lite senare så träffade jag jimmy igen och påbörjade nått som inte han ville gå hela vägen med. Han ville inte ha ett förhållande,jag  var helt knäckt. Andra gången jag blir sårad av samma kille. Jag bodde kvar i min lägenhet och levde livet, va så grymt roligt efter jag hade kommit över jimmy för andra gången. Träffade jimmy igen efter de hade gått ett år utan kontakt. Kände i hela kroppen att jag blev förälskad igen, å denna gången va de verkligen "vinna eller försvinna". Vi gick in i ett förhållande och kort efter det fick vi veta att jag var gravid. Var helpaff, kunde inte hitta ord för de jag kände. Jimmy blev ochså paff men han sa att han var redo att skaffa familj. Jag gick och tänkt ett bra tag på hur vi skulle göra, fast igentligen var det inte så svårt val, ville verkligen inte göra abort så vi bestämde oss för att behålla barnet som visade sig senare vara lille kevin. Jag var i 3 månaden när jag tog studenten, jag och jimmy flyttade till egen lägenhet och skulle börja vårat vuxna liv. Jag fick havandeskapsförgiftning när jag bar kevin och fick åka på extra kontroller till både bm och förlossningen. Den sista veckan så låg jag inne. Hade 120/140 i blodtryck på fredagnatt så blev igångsatt på morgon och fick bada på ett rum. Dom bestämde att ta hål på hinnan kl 10 över 5 på em och 8 minuter i 6 är lille kevin född. Jag och jimmy tjafsade och bråkade nästa varje dag. :( Sen hade vi en "bra" period då de kom på tal att skaffa ett syskon till kevin. Sagt och gjort. Blev inte bättre av de men vi försökte och försökte och försökte.. Mådde piss dåligt hela min graviditet med tindra, Blev heller inte bättre efteråt. Mina värkar började vid halv 12 på kvällen och efter att ha hämtat mamma och jimmy åkt och tankat bilen så var vi påväg. Var -15 ute och nysnö och inte nog med de så fick vi en lastbil framför hela vägen till borås. Så var rätt givet att vi inte skulle komma in i tid. Jimmy börjar ringa ambulansen när vi precis kommit in i borås. Hade ambulans männen i luren samtidigt som han svänger in på parkeringen vid polisstationen. han gick runt och hämta filtar och ger mig luren (jag hann å tänka vad ska jag med denna till) haha. precis efter det så tar han imot Tindra. :)  Ambulansen kom 3 min efteråt. Allt gick jätte bra. Vi kom hem och allt la sig. Jimmy hade väldigt svårt att ta till sig Tindra. Mycket tror jag för att hon är tjej. Jag kan ju bara spekulera att de kan var de att han fick ta imot henne. Ja situationen blev inte bättre av ett förhållande som var på gränsen att gå itu. En dag när vi bråkade eller tjafsade rättare sagt så kom Kevin ut och kolla de på oss med en sådan blick så jimmy sa nä nu räcker de! Han flyttade ut och fixade egen lägenhet efter ett tag. Kevin började vara hos oss varannan vecka och det funkar jätte bra. Tindra därimot har inte så bra kontakt med jimmy, Jag tjatar å pushar han till att träffa tindra, vilket jag nu fattar och ser att det bara blev värre. Vill verkligen att hon ska få en dotter-pappa relation. Kanske extra mycket eftersom jag aldrig hade de. men nu ligger bollen helt hos han. Jag och jimmy bråkar fortfarande om allt å ingeting.. Varför har jag så svårt att släppa taget när de var så lätt för han??

Så lite om min bakrund och mitt liv de senaste 8 årena. Nu ska jag bara se framåt och koncentrera mig på att ta tillbaka de som är mitt och få tillbaka mig själv. Jag och mina barn mot världen!!